Alla pressmeddelanden och nyheter om täktansökningarna

Här samlar vi alla pressmeddelanden och nyheter om täktansökan

2023

2022

2021

2020


10 september 2021: Presskonferens -
se presskonferensen på Youtube


25 september 2020: Digitalt informationsmöte om täktansökan

Den 25 september, anordnade Cementa ett digitalt informationsmöte inför prövningen av Cementas täktansökan i Mark- och miljööverdomstolen som inleds den 5 oktober i Visby.

Fred Grönwall, fabrikschef i Slite, inledde med att beskriva vad ett förnyat täkttillstånd innebär för svensk cementtillverkning i framtiden. Jon Hallgren, miljöchef på Slitefabriken, berättade om den kommande prövningen och om de undersökningar kring vattenpåverkan och biologisk mångfald, som Cementa genomfört och som ligger till grund för ansökan. Geohydrolog Jakob Eng från Golder, gav därefter en fördjupad bild av de omfattande undersökningar som är gjorda kring grundvattenpåverkan i det ansökta området.

Presentationen finns att ta del av i sin helhet här. Under mötet ställde åhörarna flera frågor som är sammanställda och besvarade i nedan dokument.


Oktober 2020: Dagbok från prövningen av Cementas ansökan om förlängt täkttillstånd

Förhandlingen pågår i Mark- och miljööverdomstolen den 5-9 oktober 2020. Här delar vi ett sammandrag av vad förhandlingarna handlar om.

FREDAG 9 oktober

Den sista dagen av förhandlingen inleddes med att Cementa bemötte frågor kring yt- och grundvattenpåverkan samt bevarandeåtgärder för arter och naturtyper vid File hajdar.

Cementa poängterade återigen att den ansökta verksamheten påverkar grundvattennivån i anslutning till täkten så länge verksamheten pågår. Cementas omfattande undersökningar visar däremot entydigt att verksamheten inte kommer att få en mätbar påverkan på yt- och grundvattennivåerna i Natura 2000-områden, andra grundvattenberoende ekosystem eller Tingstäde träsk.

Cementas forskning visar även att det är möjligt att upprätta och genomföra ett åtgärdsprogram i syfte att skapa eller restaurera funktionella livsmiljöer för väddnätfjärilen, apollofjärilen, svartfläckig blåvinge och andra rödlistade och skyddade arter.

Därefter hölls utfrågningar av två sakkunniga experter på rödlistade arter och restaureringsåtgärder som kallats av Cementa och Urbergsgruppen m fl.

Den sakkunnige som kallats av Cementas frågades ut om möjligheten att restaurera livsmiljöer för väddnätfjäril, apollofjäril och svartfläckig blåvinge. Utfrågningen handlade också om vilka kriterier som är ändamålsenliga för att avgöra om en livsmiljö är funktionell eller inte på de utvalda restaureringsytorna som valts ut av Cementa.

Därefter var det dags för båda parter att förhöra den sakkunnige som åberopats av Urbergsgruppen m fl. Förhöret handlade om vilka konsekvenser den sökta verksamheten förväntas få för de tre rödlistade fjärilsarterna. Förhöret styrkte Cementas bedömning om att populationerna för apollofjäril och svartfläckig blåvinge är så livskraftiga på Gotland att de inte påverkas av att täkten på File hajdar utökas.

Beträffande väddnätfjäril så uttrycktes en oro över att deras habitat på File hajdar ska påverkas negativt av täktutökningen men det klargjordes också att denna oro inte grundades på objektivt framtagna fakta.

I Västra brottet finns en etablerad infrastruktur som kommer att användas vidare i en fortsatt verksamhet.

Förhandlingarna avslutades med slutanföranden där Cementa bland annat poängterade att:

  • Ett fortsatt täkttillstånd är en förutsättning för att Cementa ska kunna fortsätta driften av fabriken och för att vi ska kunna utveckla cement för klimatneutral betong i Sverige. Cementa argumenterade bland annat återigen för det stora samhällsintresset för verksamheten.
  • Kalkstensbrytning går att bedriva i samklang med kringliggande naturmiljöer. Cementa menar att de relativt sett oerhört omfattande vetenskapliga utredningar som gjorts har visat med tydlighet att detta är möjligt. 
  • Cement är helt nödvändigt för att bygga ett samhälle och Slitefabriken står för 75 % av den svenska cementproduktionen. 60 % av den cement som används i Sverige tillverkas här.
  • Kalkstensfyndigheten i Slite är ett riksintresse för mineralförsörjningen, och utgör vår nationalreserv av kalksten för cementproduktion. Det finns ingen känd motsvarande fyndighet i Sverige.
  • Produktionen i Slite sker med 15% lägre koldioxidavtryck jämfört med det globala snittet. Cementa gör betydande investeringar för att fasa ut kol och minska CO2-utsläpp. Täkttillståndet är en förutsättning för att vi ska nå målet om cement för klimatneutral cement år 2030.
  • Sverige står inför en stor utbyggnad av både infrastruktur och bostäder, vilket kräver cement.
  • Alternativet till verksamheten är storskalig import, vilket inte främjar en hållbar utveckling.

Vi anser att det genom hela förhandlingen har varit ett lugnt och respektfullt tonläge där alla parter fått gott om utrymme att framföra sin argumentation.

Vi bedömer att vi på ett heltäckande vis har förklarat varför vår verksamhet bör få förnyat tillstånd mellan åren 2021-2041. Vår uppfattning är också att vi så långt som möjligt besvarat öppna frågor med genomarbetade underlag.

Mark- och miljööverdomstolen meddelade att förhandlingen kommer att kompletteras med ytterligare underlag skriftligen. Datum för domen kommer därför att meddelas senare.


TORSDAG 8 oktober

Under torsdagen ägnades hela dagen åt en så kallad syn ute i fält. Domstolen och ca 40 deltagare besökte ett flertal platser för att se området för den ansökta verksamheten i verkligheten.
 
1. Restaureringsområde svartfläckig blåvinge och apollofjäril

Restaureringsområde öster om Tingstäde träsk som öppnats upp varsamt för att gynna Apollofjäril och Svartfläckig blåvinge.

2. File hajdar

  • Restaureringsområde och habitat för väddnätfjäril
  • Ansökningsområdets gräns
  • Ansökt brytgräns

3. Natura 2000-området Hejnum Kallgate

  • Strandvallen (illustrera hydrologi och provpunkt med rör)
  • Kalktuffkällorna (illustrera hydrologi, naturtyp och vattenregim)
  • Ancylusvallen (illustrera hydrologi)
  • Plats för möjlig åtgärd för hydrologisk återställning
  • Norra Hejnum Kallgate (illustrera hydrologi, naturtyp och vattenregim)
  • Provpunkt grundvattenrör
Strandvallen vid Orgbäcken

4. Norra Hejnum Kallgate, söder om Orghagar

  • Rikkärr med bleke, mellan två strandvallar.
  • Rikkärr med svagare utvecklad bleke öster om strandvallen.
     

ONSDAG 7 oktober

Den tredje dagen av förhandlingen i Visby handlade om vattenpåverkan i några av de Natura 2000-områden som undersökts inför Cementas täktansökan.

Kalkhäll i File hajdar med mycket tunt jordtäcke och relativt orörd natur. Mosaik av naturskogsartad hällmarksskog omväxlat med öppna gläntor med alvarvegetation och fuktmarker.

En stor del av dagen handlade om inventeringen av arter och naturtyper samt diskussioner om artskyddsfrågor i och omkring File hajdar. I det mycket artrika området finns det 68 rödlistade och 28 olika fridlysta arter. Cementa måste därför noga visa hur den ansökta verksamheten påverkar arter och naturtyper och vilka skydds- och restaureringsåtgärder som behövs. 

Cementa berättade om de åtaganden och skyddsåtgärder som vi redan börjat att implementera för att säkerställa att verksamheten kan ske i samklang med närliggande naturmiljöer. Cementa arbetar med skyddsåtgärder enligt hänsynshierarkin vilket innebär att vi arbetar i tur och ordning utifrån följande ambitioner: undvika skada på natur, skadebegränsning, restaurering och till sist kompensationsåtgärd om man inte kan undvika påverkan. Läs mer här.

Vi berättade också om vilka potentiella förbättringar som kan uppstå tack vare planerade åtgärder och insatser som vi vill göra.

Dagen handlade bland annat om:

I närheten av File hajdar-täkten finns bland annat Natura 2000-områden med naturtyper vars beroende av grundvattentillgång diskuterades. Våra undersökningar visar att påverkan på grund- och ytvatten inte medför en väsentlig skada på kritiska naturvärden inom närliggande marker, och inte heller inom närliggande Natura 2000-områden.

Naturen runt File hajdar, ett område med höga naturvärden som är viktiga att ta hänsyn till. Över 3 000 hektar har inventerats – att jämföra med det ansökta verksamhetsområdet på 53 hektar. Undersökningarna visar att naturmiljöerna nära täkten inte är beroende av grundvatten och kommer därmed inte påverkas negativt av förändrade vattenförhållanden. 

File hajdar-täkten.

Påverkan på Natura 2000-områden. Det finns en princip som heter försiktighetsprincipen. När Cementa utgår ifrån den, kan vi konstatera att det kan bli en marginell teoretisk påverkan på en naturtyp som i så fall övergår till en annan naturtyp i det sämsta scenariot.

Diskussion utbröt därför om detta kan betecknas som en skada på Natura 2000-område, eftersom detta inte är tillåtet. Även med iakttagande av försiktighetsprincipen menar Cementa att det inte blir en skada eftersom denna påverkan är teoretiskt beräknad och inte kommer att kunna ses i fält. Dessutom arbetar Cementa med ett antal skyddsåtgärder som innebär att den aktuella naturtypen befrämjas på andra närliggande platser i större utsträckning än vad den negativa påverkan någonsin skulle kunna bli. Vi anser därmed att det blir en så kallad ”no net loss”.

Den fridlysta växten nipsippa. 95% av alla nipsippor i Europa finns på File hajdar. Inom det planerade verksamhetsområdet finns dock endast 0,2 promille av dessa. Därför anser vi inte att arten hotas av täkten. Cementa har under lång tid arbetat aktivt med att förstärka förekomsten av nipsippa på File hajdar med gott resultat.

De fjärilsarter som har kartlagts mer i detalj är väddnätfjäril, apollofjäril och svartfläckig blåvinge. Underökningar har visat att en utökad täkt inte kommer påverka dessa arters så kallade bevarandestatus. Arternas förutsättningar kommer alltså inte att försämras. Cementa föreslår dock ändå åtgärder som kommer förbättra statusen. Läs mer här om väddnätfjärilen och den omfattande inventeringen som väcker internationell uppmärksamhet.

Väddnätfjäril
Svartfläckig blåvinge
Apollofjäril

Imorgon torsdag är det dags för så kallad syn ute i fält. Då åker domstolen och deltagare ut för att besöka ett flertal platser som omfattas av täktansökan.


TISDAG 6 oktober

Den andra dagen av huvudförhandlingen fortsatte att behandla vattenfrågan kopplat till Cementas verksamhet i Slite. Den stora meningsskiljaktigheten mellan partnerna i målet berör framför allt om och hur verksamheten påverkar yt- och grundvattnet i området runt File hajdar inklusive Tingstäde träsk. 

Frågan om vatten är mycket central ur ett lokalt perspektiv och för Cementas ansökan om fortsatt tillstånd att bryta kalksten på Gotland.Miljökonsekvens- beskrivningen för täktansökan baseras därför på mycket långtgående undersökningar kring hur verksamheten påverkar vattnet i området.

Sedan huvudförhandlingen i Mark- och miljödomstolen har Cementas sakkunniga gjort flera nya undersökningar under våren och sommaren som ytterligare stärker ansökan och som bemöter de frågor som myndigheter och andra parter har ställt. Långtgående undersökningar ligger till grund för modellen som ska spegla den framtida påverkan och den har verifierats med hjälp av ett stort antal grundvattenmätningar i fält.

Några punkter som diskuterades under dagen:

Grundvattenmodellen. Är det enbart grundvattenmodellen som ligger till grund för vilka konsekvenser verksamheten kan orsaka på Tingstäde träsk, kommunens grundvattenbrunnar, Natura 2000-områdena och privata brunnar? Cementa upprepade flera gånger under förhandlingen att så inte är fallet, utan att konsekvensbedömningarna baseras på ett flertal olika indata, myndighetsstatistik, bedömningar och mätningar i fält m m. 

Grundvattenmodellen är alltså bara ett av flera instrument som våra experter använt sig av när de gjort sina utredningar. 

Influensområdet för brunnar. Cementa förtydligade att det influensområde vi redovisat enbart används för att kunna bedöma vilka brunnar där man kan observera eller identifiera en mätbar påverkan på grundvattennivåer.

Eftersom grundvattenytan runt täkten varierar med cirka 20 meter mellan sommar och vinter, så utgår Cementa ifrån ett influensområde med 1 meters avsänkning för grundvattnet. Det viktiga i sammanhanget är dock att gränsen för influensområdet endast används för att avgränsa de enskilda brunnarna. Konsekvensbedömningarna i övrigt vilar alltså på betydligt fler bedömningsgrunder.

Avsänkning i grundvattennivåer. Undersökningarna visar att så länge verksamheten pågår så kommer en viss avsänkning i grundvattennivåerna att ske lokalt kring täkten. Det kommer inte bli någon mätbar påverkan av Tingstäde träsk.

Cementas åtagande kring en förbättrad vattenförsörjning. Som ett led i den framtida verksamheten vill Cementa bidra till den lokala dricksvattentillgången. Det vatten som idag pumpas bort från File hajdar kommer istället att ledas till Spillings-magasinet och bilda en dricksvattenreservoar åt Region Gotland. Genom att utnyttja Spillingsmagasinet kan vatten sparas ifrån vintern till sommaren. Det är ju på sommaren som behovet av dricksvatten är som störst.

2019 slöts ett avtal mellan Cementa och Region Gotland för att få till stånd lösningen för en kraftigt förstärkt dricksvattenförsörjning med hjälp av Spillingsmagasinet samt tillhörande vattenreningsverk.

Prover inför nya vattenreningsverket.

Påverkan på grundvattnet i området på lång sikt. När verksamheten avslutas, kommer täkten att kontinuerligt börja vattenfyllas och bilda en sjö. Under de torra perioderna av året kommer sjön att tillföra vatten till det omkringliggande berget. Sjön kommer alltså att fungera som ett stort lager som tillför vatten till grundvattenmagasinet under perioder när det är torrt.

På sikt kommer täkten att utgöra en stor och viktig vattenresurs, både som en sjö och i sin funktion att upprätthålla grundvattennivåer – det kommer då att finnas mer grundvatten i området under hela året än vad som någonsin varit fallet tidigare. 

Dagens förhandling avslutades med att enskilda sakägare framförde sin oro för hur en grundvattenavsänkning kan påverka vattennivå och vattenkvalitet i privata brunnar.

Vi vill betona att vår absoluta ambition är att närliggande brunnar inte ska påverkas, men om det ändå sker är det Cementas ansvar att utreda detta och vidta åtgärder. Detta åtagande gällande privata brunnar är juridiskt bindande.


MÅNDAG 5 oktober

I Visby inleddes idag prövningen av Cementas ansökan om förlängt och utökat tillstånd för kalkstensbrytning i Slite på Gotland.

Cementas täktansökan beviljades i vintras av Mark- och miljödomstolen och har därefter överklagats. Ett tillstånd i Mark- och miljööverdomstolen kommer att bli avgörande för Cementas fortsatta verksamhet på Gotland och i förlängningen inhemsk cementtillverkning i Sverige.

Få platser i Sverige har den sorts kalksten som är lämpad för cementproduktion. I Slite sker därför idag 3/4 av Sveriges totala cementtillverkning, och Slitefabriken står för 60 % av den inhemska försörjningen av cement till byggprojekt och infrastruktur över hela landet. Inför huvudförhandlingarna har Cementa gjort omfattande och mångåriga utredningar av bland annat påverkan på grundvatten, arter och naturtyper.

Efter varje förhandlingsdag delar vi här information om vad förhandlingarna handlat om under dagen.


Nu har första dagen i Mark- och miljööverdomstolen avslutats. Förhandlingsordningen för veckan finns tillgänglig här ovan.

På plats i Visby på förhandlingen är Cementas vd, Slites fabrikschef, miljö- och hållbarhetschefer samt de experter som arbetat med utredningarna som ligger till grund för Cementas ansökan om fortsatt kalkstensbrytning.

Naturvårdsverket, Länsstyrelsen, Naturskyddsföreningen Gotland, enskilda sakägare med flera, deltar vid förhandlingen för att redogöra för sina ståndpunkter.

Cementas ansökan avser dessa områden:

1. Täkten File hajdar
Den orange markeringen visar det framtida brytningsområdet.
• Brytning av kalksten, samma nivå som idag.
• Fördjupning med ca 15 meter för brytning av märgelsten.
• Ansökt brytningstid år 2021 – 2041.

Den orange markeringen visar det framtida brytningsområdet.

2. Täkten Västra brottet
Den röda markeringen visar det område där verksamheten kommer att fortsätta under ytterligare några år vid ett nytt tillstånd.
• Brytning av märgelsten till samma nivå som idag.
• Brytningen beräknas avslutas omkring 2025.

Den röda markeringen visar det område där verksamheten kommer att fortsätta under ytterligare några år vid ett nytt tillstånd.

Förhandlingen inleddes med en presentation av domen i Mark- och miljödomstolen och de yttranden och överklaganden som inkommit på denna. Därefter behandlades bland annat:

  • Verksamhetsbeskrivning. Slites fabrikschef Fred Grönwall presenterade Cementas verksamhet och vikten av cement och betong i ett hållbart samhällsbyggande i Sverige både nu och i framtiden. Fred Grönwall beskrev också den avgörande betydelsen ett långsiktigt täkttillstånd har för cementindustrins klimatomställning.
  • Miljökonsekvensbeskrivningen inklusive nollalternativet. Cirka 15 omfattande utredningar ligger till grund för miljökonsekvensbeskrivningen. I denna ingår även det så kallade nollalternativet: om verksamheten avslutas 2021. Då kommer de befintliga täkterna att långsamt vattenfyllas och bilda sjöar. Inhemsk cementförsörjning ersätts av omfattande import till Sverige, vilket betyder att miljöpåverkan av okänd omfattning uppstår på annan plats istället.

Här presenterades nollalternativet ingående där Cementa och några av de klagande parterna har olika syn på hur konsekvenserna av nollalternativet bör redovisas.

Påverkan på ytvatten och grundvatten kring täkten. Experter på hydrogeologi redogjorde för de hydrogeologiska förhållandena på File hajdar och vid Västra brottet. Här presenterades yt- och grundvattenmodellerna och de omfattande undersökningar som gjorts för att avgöra hur vattenförhållandena vid täkten kan påverkas av en framtida kalkstensbrytning. Mätdata bekräftar att modellen stämmer väl överens med verkligheten.

Det faktum att kalk har brutits i området sedan 1600-talet, innebär att området är ett av Sveriges mest undersökta. Förståelsen för den hydrogeologiska funktionen i området är god, vilket också ger goda förutsättningar att göra prognoser kring en framtida påverkan.

Dagen avslutades med att Naturvårdsverket och Länsstyrelsen Gotland återkom till sina tidigare skriftligen framförda ståndpunkter kring framförallt nollalternativet och grundvattenmodellen.

Naturvårdsverket menar att grundvattenmodellen inte bör ligga till grund för bedömningar av påverkan på Natura 2000-områden, andra grundvattenberoende ekosystem eller Tingstäde träsk. De menar även att gränsvärdet för det hydrologiska influensområdet (som tagits fram och redovisas för att visa vilka enskilda brunnar som riskerar avsänkning) borde ha varit mindre än 1 meter.

Länsstyrelsen anser att Cementa inte presenterar nollalternativet och konsekvenserna av den ansökta verksamheten på rätt sätt. De menar också att grundvattenmodellen inte bör ligga till grund för en den utredning kring vattenpåverkan som behövs i målet.

Cementa kommer att presentera och bemöta utredningarna av den ansökta verksamhetens påverkan på vatten, arter och naturtyper mer ingående under veckan.

Imorgon kommer presentationerna inledas med att fortsätta att beskriva de yt- och grundvattenmodeller som ligger till grund för Cementas täktansökan och de olika parternas syn på grundvattenpåverkan.

Här kan du ta del av uppdateringar, bakgrundsinformation och dokument kring täktansökan Slite.

Samlingssida om täktansökan Slite