Karbonatisering – vad är det?

Karbonatisering innebär att betong i byggnader och infrastruktur tar upp koldioxid direkt ur luften och lagrar det permanent. Detta är inte en ny företeelse utan en naturlig process som pågår hela tiden i betongkonstruktioner.  

Betong består av cement, vatten, sand, sten och grus. Cement tillverkas av kalksten och är bindemedlet i betong.

Cement behövs alltså i betong. Utmaningen med cement är att det uppstår stora koldioxidutsläpp i tillverkningsprocessen. Cirka 60 procent av koldioxidutsläppen är så kallade processutsläpp som själva kalkstenen avger vid upphettning och cirka 40 procent kommer från bränslet, som man värmer ugnarna med.  

Koldioxid återtas permanent ur luften med hjälp av karbonatisering 

Karbonatisering är kalkstenens naturliga process för att ”återta” den koldioxid som avges från kalkstenen vid tillverkningen av cement. 

När cement används som bindemedel i betong tar betongen alltså upp koldioxid ur luften under betongens hela livstid – cementen karbonatiserar. 

I vissa betongkonstruktioner är detta en skadlig process. Det gäller framförallt väderutsatta byggnader som broar, hamnar eller husfasader. Där måste man minska karbonatiseringen, som annars gör att armeringsjärnen rostar och därmed kan spränga sönder betongen. 

För att minska hastigheten på karbonatiseringen i dessa konstruktioner används olika täckskikt och på så sätt förlängs livslängden. Detta är standard i alla byggnormer över hela världen sedan lång tid. 

Karbonatisering är även positivt 

I oarmerade konstruktioner och i inomhuskonstruktioner är däremot karbonatisering något positivt som leder till att koldioxidmängden i atmosfären minskar - och större delen av all betong är inomhus eller oarmerad. 

Karbonatisering innebär att 23 procent av all koldioxid (källa: IVL-rapporten ”CO2 uptake in cement containing products”) som avges från kalkstenen vid tillverkning av cement återtas ur atmosfären. Totalt motsvarar detta 1 procent av världens totala koldioxidutsläpp eller 380 miljoner ton (2019 års siffror). 

Processen pågår hela tiden i alla betongbyggnader över hela världen. 

Det går att öka karbonatiseringsgraden 

Det vi kan göra redan nu med befintlig kunskap och teknik är att öka karbonatiseringsgraden genom några ganska enkla åtgärder. Några exempel: 

När man bygger betonghus: 

När betongkonstruktioner rivs: 

Snart fler möjligheter 

Cementas forskningsteam, som har varit drivande inom området, inriktar sig nu på: 

Läs mer om Karbonatisering här:

Räkna med karbonatisering - en permanent koldioxidlagring

Webbinarium om karbonatisering

Webbinarium om karbonatisering

Vad är EPD?

EPD är en LCA-analys som deklarerar klimatpåverkan över betongens hela livstid. Denna analys kvantifierar neutralt alla byggprodukters påverkan på klimatet och ger genom sin standardisering samma resultat oberoende av vem som gör analysen. 

Om karbonatisering.

Illustration av prefab-element med hålrum. Genom att cirkulera luft i håldäck i prefabelement kan man öka koldioxidupptaget.

Fraktioner av betong, illustration karbonatisering. Koldioxidupptaget ökar genom sortering av återvunnen betong i olika fraktioner.

Illustration av fraktioner.. Om man delar upp den krossade betongen efter storlek ökar koldioxidupptaget.