Ett nytt styrmedel för grön omställning - Kan differenskontrakt för koldioxid bidra till Sveriges klimatomställning?
Kan koldioxidkontrakt, CCfDs, bidra till attt ställa om den svenska industrin? I en ny rapport belyses användningen av CCfDs i Europa och hur de bidrar till projekt för minskade klimatutsläpp.
Sverige har länge legat i framkant på klimatpolitiken. Vi är bundna av såväl nationella som europeiska mål och skall ha nettonollutsläpp senast 2045. Samtidigt återstår betydande insatser för att målen ska nås, och idag går det inte tillräckligt snabbt.
En central utmaning är att industrins omställning inte sker tillräckligt snabbt. Sverige är ett industriland, och även om industrin kraftigt minskat sina utsläpp står den idag för en tredjedel av våra utsläpp. Industrin omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS). I teorin ska kostnaden för utsläpp inom EU ETS skapa incitament för investeringar i omställning. Men prisincitament räcker inte när efterfrågan på klimatneutrala produkter är svag och osäkerheten är stor. Bland annat Draghi-rapporten pekar ut behovet av att investera i industrins omställning och skapa en efterfrågan på de gröna produkterna.
En stor del av industrins osäkerhet ligger i det framtida priset på koldioxid, som snabbt kan påverkas stort av politiska beslut och geopolitiska händelser, och därmed omkullkasta ekonomi och investeringar i stora omställningsprojekt.
Ett verktyg som nu snabbt etablerats i flera länder i Europa är differenskontrakt för koldioxid (eng. Carbon Contracts for Difference , CCfDs). Dessa tar bort en stor del av osäkerheten genom att ge ett på förhand bestämt pris kopplat till utsläppshandeln till den aktör som minskar utsläppen. Om ETS-priset blir lägre än den överenskomna nivån kompenseras aktören av staten.. Om priset blir högre uteblir stödet. Verktyget kan utformas på olika sätt för att justera ambition, kostnader och risk för både stat och medverkande aktörer.
Cementindustrin är en samhällskritisk industri som idag står för stora och oundvikliga koldioxidutsläpp (s.k. processutsläpp), och Samtidigt krävs mycket stora investeringar för att minska dessa. Industrin är emellertid exponerad för en marknad som ännu inte efterfrågar de de nya hållbara produkterna, kommande höga kostnader för utsläpp, och en betydande osäkerhet när det gäller klimatpolitikens framtid.
CCfDs har fortfarande ett begränsat utrymme i den svenska debatten. Samtidigt är det ett etablerat verktyg i flera länder i Europa. Heidelberg Materials i Sverige har därför låtit konsultbolaget PNO Innovation ta fram en jämförande studie av CCfDs av de europeiska länder som har störst erfarenhet av styrmedlet. Tanken är att studien ska kunna bidra till den svenska klimatpolitiska debatten och belysa potentialen för CCfDs även i Sverige.
