Industrin storsatsar på biologisk mångfald på Gotland
Heidelberg Materials trappar upp arbetet för att stärka den biologiska mångfalden på Gotland. Genom konkreta insatser i och kring Slitefabrikens täkter utvecklas nya livsmiljöer för växter och djur – samtidigt som marken förbereds för framtida generationer.
Täkter påverkar landskapet och förändrar förutsättningarna för flora och fauna. Men rätt skötta kan de också bli värdefulla naturmiljöer.
– Väl skötta täkter kan faktiskt öka den biologiska mångfalden. Det öppna landskapet skapar unika miljöer som ger vissa arter nya möjligheter, säger Kerstin Nyberg, projektledare för hållbarhet vid Slitefabriken.
Företaget arbetar långsiktigt för att varje område ska utvecklas till livskraftiga naturmiljöer – även efter att den industriella verksamheten avslutats. Särskild hänsyn tas när täkter ligger nära skyddade områden.
Konkreta förbättringar som gör skillnad
Här är några av de åtgärder som redan genomförs:
- Restaurering för hotade arter – livsmiljöer återskapas för bland annat väddnätfjäril och apollofjäril
- Solbelysta gläntor – öppna ytor skapas för att gynna växter och insekter som trivs i varma, ljusa miljöer
- Alvarmark på Smöjen – ett omfattande projekt på nordöstra Gotland med målsättning att skapa en unik alvarnatur
- Planering för framtiden – biologisk mångfald integreras redan i tidiga skeden av täktplaneringen
- Hänsyn till skyddade områden – extra skyddsåtgärder med syfte att undvika påverkan
Målet är tydligt: att genom skyddsåtgärder, restaurering och kompensationsåtgärder minimera påverkan och samtidigt skapa starkare och mer motståndskraftiga ekosystem. När arbetet är klart ska markerna inte bara lämnas tillbaka – utan vara utvecklade och redo att bära ett rikt växt- och djurliv in i framtiden.
Väddnätfjäril. Väddnätfjäril
Smöjen Alvarmark. Bilderna visar 1 år efter åtgärd har bl.a arter som blåeld och gulreseda etablerat sig.
Smöjen – alvarmark vid Slite. Här ser vi exempel på hur jordmassor från Filehajdar strösslats ut. I massorna finns rätt frösammansättning som gör att vegetation med lågväxt och artrik flora som gynnar till exempel Apollofjäril och vildbin kan etableras på Smöjen.
Heidelberg Materials
Nipsippa.
Nipsippa.
Väddnätfjäril. Väddnätfjäril
Smöjen Alvarmark. Bilderna visar 1 år efter åtgärd har bl.a arter som blåeld och gulreseda etablerat sig.
Smöjen – alvarmark vid Slite. Här ser vi exempel på hur jordmassor från Filehajdar strösslats ut. I massorna finns rätt frösammansättning som gör att vegetation med lågväxt och artrik flora som gynnar till exempel Apollofjäril och vildbin kan etableras på Smöjen.
Heidelberg Materials
Nipsippa.
Nipsippa.