Professorn: för- och nackdelar med CCS

Tekniken bakom CCS har funnits länge och har stor potential för att minska utsläppen från svensk industri. Rätt använd så leder CCS-tekniken dessutom till att det fångas in mer koldioxid än vad som skapats i form av processutsläpp. Det säger Filip Johnsson, professor vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg.

Filip Johnsson är professor i energisystem vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Han har under lång tid inriktat sin forskning på att studera hur energisystemet kan ställas om för att minska sin påverkan på klimatet. Inom forskningen har han också studerat CCS-tekniken och hur den kan bidra till ett minskat klimatavtryck.

– CCS-tekniken har potential att kraftigt minska utsläppen från svensk industri. Vi har till exempel visat att tekniken skulle kunna mer än halvera de svenska koldioxidutsläppen om den tillämpades på de 28 största industriella punktutsläppen, bestående av såväl fossila som biogena utsläpp, säger Filip Johnsson.

Vilka är de största utmaningarna med CCS?

– En utmaning för CCS är att det är stora anläggningar som innebär betydande investeringar. Det går liksom inte att starta smått och successivt öka storleken. Det bör framhållas att utmaningen för CCS inte är främst teknisk. Tekniken finns tillämpad sedan länge. När det gäller avskiljningen har tekniken använts inom kemiindustrin under många år, även om syftet varit ett annat. Sedan finns det nya avskiljningstekniker som inte är lika långt framme men som har potentialen att minska kostnaderna. När det gäller transport och lagring finns detta också demonstrerat sedan många år.

Hur kan CCS-tekniken hjälpa Sverige att nå klimatmålen?

– Genom att tillämpa tekniken på stora industriella utsläppskällor som till exempel från cementproduktion samt kraftvärmeverk. De viktigaste möjligheterna är att ta bort så kallade processutsläpp för vilka det saknas andra åtgärder att minska dessa utsläpp, samt att CCS kan bidra till negativa utsläpp om tekniken tillämpas på biogena utsläpp med så kallad bio-CCS. Förutsatt att biobränslena är hållbart framtagna så innebär CCS på utsläpp från biobränsleförbränning att negativa utsläpp skapas – koldioxid ”sugs ut” ur atmosfären.

Hur mycket skulle det betyda för Sveriges utsläpp om den svenska cementindustrin lyckas med sin CCS-satsning?

– Konkret skulle det minska utsläppen med flera miljoner ton. Sveriges totala koldioxidutsläpp är ungefär 43 miljoner ton. De totala inhemska växthusgasutsläppen, som omfattar även andra växthusgaser såsom dikväveoxid och metan, är strax över 50 miljoner ton. Men jag tror också att själva symbolvärdet är lika viktigt, det vill säga att svensk bygg- och anläggningssektor kan visa att det går att bygga klimatneutralt. Sverige skulle kunna bli ett föregångsland för klimatneutralt byggande.

– Det är viktigt att påpeka är att CCS är en del av en mängd åtgärder som behövs för att nå netto nollutsläpp i bygg- och anläggningssektorn. Här är det glädjande med de höga ambitioner från hela branschen som uttrycks i flera färdplaner inom Fossilfritt Sverige.

Vilken global betydelse har CCS för att klimatmålen skall nås?

– Nästan alla scenarier som tas fram och som uppnår Parisavtalets 1,5 gradersmål innehåller betydande mängder CCS och även bio-CCS. Ett viktigt argument för CCS på global nivå är att det definierar marginalkostnaden för att använda fossila bränslen och då speciellt kol som det finns mycket stora mängder av. Ska vi klara Parismålet så finns det bara två alternativ för kolet; att det stannar i backen eller att det används ihop med CCS. Hittills har vi tyvärr inte sett att kolrika länder lämnar sina inhemska kolreserver kvar i backen utan fortsätter använda dessa, även om de också ofta investerat mycket i förnybar energi. Här utgör CCS en möjlighet för dessa länder på det sättet att de kan – visserligen till en högre kostnad – använda sina inhemska kolreserver samtidigt som de kan åta sig stora utsläppsminskningar. Den ökade kostnaden innebär då att i slutändan kommer mindre av kolet användas samt att utvecklingen av förnybara tekniker accelereras.

Inom vilka andra branscher har man jobbat med CCS-tekniken och hur har det utfallet varit?

– Internationellt finns ett trettiotal CCS-anläggningar i drift på olika utsläppskällor. Det finns till exempel ett kolkraftverk i Kanada som för några år sedan utrustades med CCS. I Sverige finns det ett stort intresse av CCS från fjärrvärmebranschen. Här finns både biogena och fossila utsläpp. Det pågår bland annat ett pilotprojekt på Stockholm Exergis kraftvärmeverk i Värtan som har fallit väl ut.

 – Det finns generellt ett ökat intresse i Sverige för CCS där till exempel pappers- och massaindustrin börjat undersöka förutsättningarna för CCS. De har stora biogena utsläpp av koldioxid. Även inom raffinaderisektorn finns intresse där Preem har genomfört lyckade pilotester med CCS på sitt raffinaderi i Lysekil.